i'm living in a waitingroom

kombinationen orkar-inte-mer-kroppsångest och kortisonmedicinering-som-fått-mig-att-svullna-ytterligare har lett till en total jag-tänker-inte-bry-mig-mer-reaktion som hållt i ganska länge nu. eftersom jag konstant är livrädd för att falla tillbaka i gamla spår så är det lättare att ignorera och låta saker fortsätta vara som de är, men så trivs jag inte heller har jag kommit fram till nu.

så, nu är det dags. vi ska köra på det bra sättet, det ska vi. TAGGAD!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0